Cancerogena föroreningar från
tjärfabriken i Tågsjöberg
 

Tjärfabriken
foto: Astrid Göthe

Det har gjorts två undersökningar i anslutning
till den nedlagda tjärfabriken i Tågsjöberg.

J&W (2002) Rapport: Sollefteå Kommun, Rishålla 1:58, Tågsjöberg. Översiktlig miljögeoteknisk undersökning.
Lithner G. (2005) Miljöförhållanden nedströms Tågsjöbergs f.d. tjärfabrik. ITM-rapport 157

Dessutom en undersökning ; Karlsson.S : Mobility of PAHs and oxy-PAHs in contaminated soil
Department of chemistry. Umeå universitet. MKD 04:08 (examensarbete), som behandlar PAH:n och  oxy-PAH:n i förorenad jord

I somras (-07-06-05) kom SGU:s kommentarer rörande
Tågsjöbergs tjärfabrik (en utvärdering av ovanstående )

Från SGU:s utvärdering kan man konstatera att:
 halterna av PAH:n i marken runt tjärfabriken punktvis är ”mycket höga”.
I Tågsjön och Tågsjöbergstjärnen är de ”höga”. Vilken spridning sker till Röån?  SGU slår fast att
Tågsjötjärnen avvattnas via Tågsjön till Röån, vars tillrinningsområde är oreglerat och av riksintresse
för naturvården. SGU  påpekar att av PAH:n kan det bildas oxy-PAH :n, vilka är än mer toxiska än
deras ursprung.  De är även mer mobila och tas lättare upp i biota. ”Sålunda kan riskerna möjligen bli
större allt eftersom PAH åldras. I dagsläget tas ingen hänsyn till dessa andra PAH:n i en riskbedömning .
Något som möjligen bör beaktas i Tågsjöberg”. Undersökningarna visar att det finns stora mängder
av de canserogena PAH-föreningarna och halterna i biota visar att föroreningarna är bioackumulerbara.
SGU slår fast att möjliga spridningsvägar är både med yt- och grundvatten.

De höga halterna av de toxiska ämnena som påvisats i Tågsjön och Tågsjöbergstjärnen
finns i sedimenten. Det finns mycket mer intressant att läsa i denna SGU-utredning.
Nu frågar man sig ju med en viss oro hur mycket av dessa PAH:n och deras ned-
brytningsprodukter, som transporteras vidare i Röån. Det vet vi ingenting om.
Kanske är det först då de toxiska ämnena når stillastående vatten (eller vid väldigt
långsamt flöde) som de sedimenterar. Det verkar ju troligt eftersom de åter-
finns i sedimenten i Tågsjöbergstjärnen och Tågsjön. Och vad skulle detta i så
fall kunna innebära för en tänkt (Gud förbjude) kraftverksdamm i Röån?! Jo,
då skulle de cancerogena ämnena (fritt eller troligtvis vidhäftat små partiklar)
sedimentera i dammbottnen. Där kunde de tas upp av biota och föras uppåt i
näringskedjorna till fiskar, människor, uttrar m.m.

Eftersom det här kontaminerade området ligger uppströms byn Röån
och vi är den närmast liggande bebyggelsen på vattnets väg mot
 Ångermanälven kan vår oro antas vara berättigad. Området borde
saneras.

Slutligen ett citat från Lithnerska undersökningen:
"De sammanvägda resultaten av sediment och biota bekräftar att spridning av
PAH-förorening ägt rum och alltjämt äger rum till sjöarna och följdaktligen
även till Röån. Halterna av PAH i ytsediment och biota i sjöarna är förhöjda  ca
10 gånger jämfört med referenssjöarna. Det faktum att vattenföringen i Röån är
300 gånger högre jämfört med Tågsjön, måste rimligen betyda att föroreningen
i Röån späds till ofarliga nivåer.  Däremot kan PAH i de aktuella sjöarna utgöra
en ekologisk riskfaktor tillsammans med arsenik."

Mot ovanstående citat kan  anföras att då det gäller cancerogena
ämnen finns inga ofarliga nivåer. Då cancerogena ämnens effekter är
slumpberoende kan ej låga halter avfärdas.

TILLBAKA